|
A |
Kuggeboda |
|
|
|
Byn hette tidigare Koggaboda och
var en omlastningsplats för varor som kom hit med fartyg -
koggar – under hansatiden på 1300 och 1400-talet. I bodarna vid
havet lagrades varorna som sedan fördes in till Ronneby för
försäljning. Byn ligger på Kuggeboda vara. Varan är kustslättens
gamla utmarksområde. |
|
|
|
|
|
B |
Torkö |
|
|
|
Här fanns under sen medeltid ett
fransiskanerkloster och ett kapell, Sankta Claras kapell. Mindre
murrester är allt som finns kvar. På ön finns stora stenbrott.
Under 1900-talet skeppades stora mängder sten ut från ön. |
|
|
|
|
|
C |
Styrsvik - Lindö |
|
|
|
Styrsvik har fått sitt namn av
styrir, skeppshövding. Skeppet styrdes av en styråra som fanns
på styrbord sida och sköttes av en styrman. Under tidig medeltid
låg Medelsta härads skepp i Styrsvik och kunde när vårdkasarna
tändes segla ut till strid. Vägen förbi Styrsvik för oss till
Lindö natur- och kulturreservat. Bland Sydsveriges fågelskådare
är Lindö udde en känd fågellokal. På udden vittnar
skravelhögarna om ett betydande stenhuggeri under tidigt
1900-tal. |
|
|
|
|
|
D |
Göholm |
|
|
|
Göholms gård är en av de få
herrgårdarna i Blekinge. Denna jordegendom förvärvades av
generalamiral Johan af Puke. Puke ledde svenska flottans
utbrytning ur Viborgska viken 1790, (det s.k. Viborgska
gatloppet) under svensk-ryska kriget 1788-90. Puke ligger
begravd i ett gravkapell på egendomen i en kista tillverkad av
virke från hans skepp Dristigheten.
Göhalvön som till stor del
ingår i Göholms ägor, har ängsmarker med en mycket varierande
flora och praktfulla ekbackar. Nötanabbens gravfält från
vikingatiden är en stämningsfull plats att vila på vid en
promenad längs havet. |
|
|
|
|
|
E |
Björketorpsstenen |
|
|
|
På Johannishusåsen
finns också ett av Blekinges mest berömda fornminnen,
Björketorpsstenen, som anses vara en av Sveriges intressantaste
runstenar.
Den drygt fyra meter höga stenen har en
inskription med urnordiska runor som ristades in i stenen på
500-talet. Texten är en förbannelse, en galder:
”Mäktiga runors
hemlighet har jag dolt här, kraftfulla runor. Den som på något
sätt fördärvar denna sten skall plågas av ständig arghet och gå
en svekfull död tillmötes. Jag spår fördärv.” |
|
|
|
|
|
F |
Edestad kyrka |
|
|
|
Edestad kyrka byggdes
intill den offerkälla som i århundraden fått människor att bege
sig till Edestad. Källan rann upp på nordsidan av en kulle och
ansågs ha magiska krafter särskilt vid midsommartid.
Kyrkan blev
en pilgrimskyrka dit människor vallfärdade för att få hjälp mot
sina egna och andras sjukdomar. Man tog med sig den sjukes
kläder och fuktade dem med den heliga källans vatten. Kläderna
lämnades kvar och såldes. Inkomsterna härav samt de offer som
lämnades i form av pengar gjorde Edestad kyrka till en av de
rikaste i de då danska provinserna.
Det äldsta träföremålet är
ett krucifix, kornguden, som kan ses på Blekinge museum
tillsammans med många andra medeltida träskulpturer från denna
kyrkas glansperiod.
Predikstolen från 1600-talet är berömd för
sin baldakin med sin skildring av yttersta domen. Klockstapeln
är troligen från 1500-talet och Blekinges äldsta. |
|
|
|
|
|
G |
Boahaga |
|
|
|
Norr om Edestad
ligger Boahaga (Bodhahagha 1499), en by som fått sitt namn av de
bodar (fäbodar?) som en gång funnits på byplatsen. |
|
|
|
|
|
H |
Skuremåla |
|
|
|
Namnet kommer av det närliggande
grottområdet Anglestue där berget är ”skuret” med lodräta
sprickor och mäktiga block. I Skuremåla finns ett naturreservat
av stort geologiskt intresse. |
|
|
|
|
|
I |
Johannishus slott |
|
|
|
Johannishus slott byggdes 1772 efter
ritningar av C.F. Adelcrantz. Det är byggt i fransk
renässansstil och ligger i en lummig park omfluten av Listerbyån.
Godset grundades 1670 av Nils Skunck. Egendomen fick
säterifrihet och kallades Skunckenberg.
1684 kom godset i
familjen Wachtmeisters ägo genom generalamiral Hans
Wachtmeister. Han hade av kung Karl XI fått i uppdrag att
förverkliga kungens planer på en ny huvudort för den svenska
flottan, Karlskrona.
1769 ändrades godsets namn till Johannishus. Tillsammans med Tromtö, Wambåsa och Edestad bildar
Johannishus gods Blekinges största jordegendom och en av de
större i landet. |
|
|
|
|
|
J |
Johannishus samhälle |
|
|
|
Johannishus samhälle växte upp kring
järnvägsstationen. Mellan samhället och Johannishus slott
ligger skolan på åsen. Denna skola är en av Sveriges äldsta i
bruk varande skolor. Den byggdes 1833 på initiativ av grevinnan Agathe Wachtmeister, nio år före folkskolestadgans
införande. Det är en mycket vacker byggnad uppförd i
klassisk stil. |
|
|
|
|
|
K |
Hjortsberga kyrka |
|
|
|
När kristendomen kom
till Blekinge byggdes kyrkorna nära de platser människor av
tradition söks sig till. Hjortsberga kyrka byggdes i anslutning
till det stora gravfältet på åsen. Kyrkan är en stenbyggnad i
romansk stil. Vid utgrävningar har man funnit grunden till det
som en gång var ett torn. Altaret står i en absid, en
halvcirkelformad utbyggnad. Kyrkan är rikt utsmyckad och och
måste en gång haft stora tillgångar. |
|
|
|
|
|
L |
Listerby |
|
|
|
Lister - härrör troligen från
Listerbyån, som kommer från en sjö med namnet Ljusterhövden. Att
ljustra är att fiska med hjälp av ljus och var en gammal
fångstmetod, ur vilket ordet lister kan härledas. Utanför
Listerby ligger en lummig, båtvänlig skärgård, som till stora
delar är naturreservat. Under vikingatid skyddades kusten här
med ett sinnrikt pålningssystem. |
|
|
|
|
|
M |
Yxnarums by |
|
|
|
Många platser i Blekinge slutar
på –rum d.v.s. öppen plats och antyder att orten har medeltida
ursprung. Yxnarum kan översättas med platsen för oxarna. Byns
gamla anor bekräftas också av de rika vikingafynd som gjorts
här. Strax söder om byn finns Högarör som är ett gravröse från
bronsåldern ca 1000 år f.kr. Röset kallas i folkmun Yxnas hög
efter vikingadottern i Wogns och Yxnas saga. |
|
|
|
|
|
N |
Mölleryds by |
|
|
|
Namnet kommer av ordet mölla
(kvarn) och det fornsvenska ryd som betyder röjning i en
skogsmark. Här finns en av de få träbyggnaderna som bevarats
från 1600-talet. Det är en högloftsstuga. Dessa stugor har
medeltida anor och var en gång vanliga i Sydsverige. En berömd
högloftsstuga finns på Skansen. |
|
|
|
|
|
O |
Gärestad by |
|
|
|
Namnen på –stad tillkom redan
före vikingatidens början ca 800 e.kr. Jär är en sydsvensk
beteckning för grusås och byanamnet kan tolkas som platsen på
grusåsen. I Gärestad finns bronsåldersrösen och rika fynd från
vikingatiden har gjorts här. |
|
|
|
|